Riktig retro
I den här har min lillebror hoppat kråka och ni kanske kan gissa hans ålder efter dess färger:)
Stora s älskade den medan lilla S snabbt lärde sej att hata den.
För lilla S var snabb som ett kvicksilver och för mej innebar den att jag kunde vara säker på att lilla S var där jag satte henne, de korta stunder jag absolut behövde hålla henne stilla, typ då en plåt skulle ur ungen eller så...
Lilla S var aldrig stilla frivilligt.
Därför hatade hon gungan av hela sitt hjärta, för hon började redan vid två månader rulla sej efter de saker hon ville åt, vid dryga fyra månader kröp hon och vid tio månader sprang hon för glatta livet!
Hon har aldrig stannat sen dess, hon är verkligen ett kvicksilver, vår mellandotter!
Nu hänger den där för miniatyrsysters skull, och hon gör stora glädjetjut och benen går som små trumpinnar, hon fullkomligt lyser av lycka när hon hoppar där!
Nu har turen kommit till oss för att få tryn-sprutan, så idag ställer vi oss så fint i den långa ? kön,
så vi ses när vi ses!
Så underbart att se de hoppa med sina små ben. Gungan är superfin ju:D
