LISAS BIBLIOTEK -Om böcker, the´& allting annat

Till dop och till allhelgonafirande med fina vänner.

Därför önskar jag er redan nu en fin allhelgona, vi ses på andra sidan oktober!



Pendylen från makens farmors-mor.

Tillverkad i Luleå, och gissa om urmakarens barn-barn blev glad när han (också urmakare) fick ta sej an  renoveringen av klockan härom året.

Riktigt hantverk står sej i alla lägen...

"Tänk att den hänger på er vägg" sa han glatt, "och slår så vackra slag fortfarande"

Och det gör den.
Varje hel- och halvtimme klingar den till........

När vi hörs igen är november här ♥

Den här byrån med tillhörande spegel har stått i min mormor och morfars sovrum.






Ursprungligen så var det en dubbelsäng, två sängbord, byrå med spegel och två stolar.
Allt som är kvar är just spegeln, byrån och en liten nätt stol.

Nu står de i vårt sovrum, tillsammans med herr Beveratto (herrbetjänten) som också har varit deras.
Nu är den makens, att slänga hänga sina kläder på!





(spegeln är super när man ska göra sej vacker:)
vilket kan behövas

Solen som hänger ovanför, den har min mamma gjutit i gips för en sisådär 20 år sen.
Formen hon använde var en väldigt guldig sol i plast som i sin tur var till för att hänga på väggen i det glada 70-talet.
Så den är nostalgi för mej....både i form av min uppväxt som barn, men sen också som växande tonåring....
(Smyckeshängaren, ja den kommer från Lagerhaus!)

Jag kan meddela att byrån krävde en hel del renovering,
 efter att ha fungerat som älg-slakt bänk(!!!) i deras källare i några år!!!



Idag är både den, stolen och spegeln återställda i närapå orginalskick
Förutom tyget på stolen då som är Karin Mannerståls fina prinsessa

Ha en fin tisdag!

Mina 4



Håll med om att det är en fånig bild....men jag älskar min matta från Ikea.

Passar fin-fint ihop med det övriga möblemanget och att jag dessutom knep den sista då mattan utgår ur deras sortiment gör den inte fulare:)

(jag gillar visst mattor, eller hur?)




Lillans bumbo..........

Vad vore livet utan den:)
Hur klarade jag mej utan den när stor-tjejerna var små?




Vår vackra öppen spis..........

Både värme men även sky-hög mysfaktor.
En av de vackraste "öppna spisar" jag sett, och en av de största anledningarna att vi föll för vårt hus...





Bastun!
Här på en sommarbild, men den är vår "all time favourite" året om!
Den har omklädningsrum och till sommaren ska vi dra in sommarvatten till en utomhusdusch intill den....*längtar*


Nu väntar dopförberedelser, prästbesök och annat....

Ha en fin måndag!

Maken går på ledigt redan på torsdag, en helg bestående av fem (5!) dagar börjar med start ikväll,
(efter att han kommer hem från sin "gourmet-matlagning" ihop med de nio andra kulinariskt intresserade gubbarna.)

En helg som ska bestå av;

√ bakning till dopet
√ Storhandlig på storheden (puh! - i förväg)
√ Dansaktiviteter
√ Krattning
√ kruvande i en viss liten Micra:)
√ Veckostädning


och så de lite mer roliga aktiviteterna;

√ Ett besök hos världens bästa frissa, för färg, klipp och isättande av extensions
√ Ett stadsbesök
√ Ett resturangbesök
√ Kompisumgänge
√ Inhandling av en 40-års present
√ Kramar, mys framför tv´n och god mat




(Inte en 40års present, utan min 30års present)


TREVLIG HELG! /KRAM, LISA

Min mormor, eller "gammel-momme" som flickorna kallar henne, är på besök.

Hela veckan får vi rå om henne innan hon ska till Det Stora Sjukhuset på koll.

Annars är veckan ganska planeringsfri, förutom att jag ska till frissANN för klipp och isättande av extensions på torsdag.
 Behöver också ta mej en tur till stan, en viss fin-väninna passerar det 'magiska årtalet' strax:)

Ha en fin start på veckan!!




( Mitt repris-fynd.....Ett Troeds bord, med vasen från Katarina K ovanpå )

Jag har många fina vänner och väninnor.

Många av dem håller jag verkligen av, men i mitt hjärta finns det fyra som jag alltid bär med mej.

C ; Hon är min allra första, riktiga vän.
Hon är den enda som följt mej genom barndomens skimrande lekar, genom fnittriga tonår och in i det vuxna livet.
Det är hon som har delat tonårens funderingar om livet som ska komma, och om besväret med yngre bröder:)
Hon stod därframme i kyrkan med mej, när jag sa "ja" till min man.

 Hon har alltid funnits där. 

Jag är den vuxna kvinna jag är idag, tack vare henne.
 
Den där armkroken vi hade om varann redan i tredje klass finns kvar, inte fysisk, men i mitt hjärta har hon för alltid krokat sej fast.
Vi pratar allt för sällan med varann, men när vi väl gör det så är det som ingen tid alls har gått, vi tar vid där vi slutade sist. När jag tänker på henne blir jag nostalgisk, och trots att hon representerar tiden som gått så ser jag alltid henne, hon som har rött hår och älskar hästar, hon som är 12-13 år.

Tack vare henne har jag alltid varit stark, hon var tryggheten som man så väl behöver genom alla skolår.
Jag är så tacksam att hon är min än idag.



V; Hon kom in i mitt liv i slutet av tonåren.
Vi skapade våra allra första hem tillsammans.
Med henne har jag delat den allra största glädje men också de allra, allra svåraste stunderna som livet för med sej och som vi aldrig nånsin trodde att någon skulle behöva uppleva.
 
Hon har alltid varit min förebild som mamma och hon är den mest generösa människa jag vet.

Hon ställer alltid upp, och jag kan alltid lita på henne. Våra barn är mer som syskon än som kamrater och jag vet att hon älskar mina barn som om det vore hennes egna.
 Och jag älskar hennes.

Hon var och är min trygghet och min tröst och mer än en gång har hon varit den som hindrat mej från att bryta ihop, trots att hon inte alltid vetat om det, det har varit nog med att hon fanns där och bara var hon.
Jag är så tacksam att vi är vi än idag, mer än tjugo år senare.



Ia; Henne fick jag på köpet ihop med en svåger.
Idag är hon inte längre en svägerska, utan hon är en vännina jag bär i mitt hjärta, alltid.
Hon är den mest fysiska människa jag känner. Hon vet när man behöver kramar fast man inte själv vet det.
Hon är stark och vacker och den största glädjespridaren som finns.

Hon är generös och min förebild som kvinna.
 Det hon inte klarar av finns inte.

Hon är unik.

Hon imponerar mej ständigt på nytt och hon är min vitamin-injektion.
Hon kan förstå saker som ingen annan kan.



T; Jag har henne tack vare min dotter
Hon är den som mest nyligen kommit in i mitt liv.

Fast det känns som om hon alltid varit en del av det.
Hon är värnar om jorden, om kvinnorna och hon är mitt samvete.

Jag är så tacksam att hon finns i mitt liv,  och om vi nånsin flyttar från vårt hus så är hon anledningen.
För då står jag inte ut längre utan flyttar efter henne.

Hon är mitt skratt och min glädje och hon har en stor generös familj, och jag önskar att jag vore hennes syster och inte hennes vän, så att vi kunde ses ännu oftare!
(Ja, jag känner en sorts missriktad svartsjuka till Desso:)

Hennes döttrar är mina döttrars bästa vänner


Jag älskar mina fina väninnor, allihop, och det värsta är att de har lämnat mej, allihop....

Någon av dem har flyttat så långt som 130 mil bort, en annan "bara" 25 mil, men de har alla flyttat härifrån.

Tänk då vad ett dop kan göra?

För en gång skull får jag dem alla under ett tak och får rå om dem alla samtidigt, för en liten, liten stund....

Man får vara tacksam för det lilla.........

♥

Och med det återstår bara för mej att önska er alla en trevlig helg!





(Min kromade lykta som jag fann hos Indiska!)

Ha en fin helg!

Lina uppmanade att visa favoriter hemma

Jag funderar fortfarande men undertiden får ni se mitt favoritfönster.....



Här är utsikten fantastisk året om, ja alla rum i huset som vetter mot baksidan har en underbar utsikt

Ankorna (som aldrig flyttar, trots att det blir vinter, snälla grannar matar dem året om) som simmar, vattnets stilla porlande och det bästa av allt, baksidan är avskild och utan grannar.....

Lampan i fönstret är av palisander och ett glasblock, också den är vår efter en flirt med svärmor :)

Nyligen såg jag den klubbas iväg på en auktion på en av Stockholms större auktionsfirmor för det svindlande priset av fyratusenfemhundra kronor!!
(originalskärmen står så fint i förrådet men jag tycker den är finare så här)

 Idag städar jag i vanlig ordning och imorgon väntar lillans vaccination då den blev framflyttad till fredagen


Kram!

En liten bild av en litens rum...



Alla som får barn i år i Piteå får ett print som Isa gjort.

Visst är det fint?

På listen står några av alla de skor lillan förärats med. Det finns faktiskt fler :)
Lillans rum var ju tidigare datarummet, och nu står det där, hjälpligt ihop-plockat och väntar på våren.
Med våren kommer hennes (och lilla S) tur att få lite stylat...

En växasäng, två måttbeställda garderober och piff ska hon få.
Lilla S rum ska få nytt golv, nya tapeter, nya möbler, ja faktiskt rubbet!

Nu lämnar jag er för idag, med ett tack till er alla som lämnar så fina kommentarer....
(själv är jag urusel på att kommentera, och jag vågar mej på att lova att försöka bättra mej!

Jag tycker om att odla i trädgården,
men ännu mer tycker jag om att faktiskt ta vara på det jag lyckas driva upp.

På vår gård växer en vildros som jag tagit hem från skogarna runt stugan i Harads.
Den är underbar, tålig och blommar översållande med små "lockiga" rosor.
Varje höst blir den full med vackra små nypon.

Jag har i flera år grunnat på hur jag kan ta tillvara på nyponen,
jag vill lixom "skörda och spara" dem inför vintern.....

Att göra nyponsoppa av dem är uteslutet eftersom de är så små, med betoning på små....

I min flitiga ungdom, som nygift, samlade jag alla recept ur min mormors avlagda Hemmets Journal

 (som jag tyckte kunde komma till användning i framtiden).

I ett av dessa gamla tummade nummer av HJ fann jag receptet på "Nyponhalvor i Likör".

Kärna ur nyponhalvor och lägg på glasflaska tillsammans med strimlat skal av citron eller lime

Krydda med kryddnejlikor, lite kardemumma, myntablad och ett stänk citronsaft
Fyll flaskan med vit, okryddad sprit
Låt stå i två månader, sila av, blanda med vit sirap efter smak




Så jag har en flaska stående i det soligaste fönstret, så lagomt till jul har vi en underbar nyponlikör.

Jag har faktiskt luktat på "brygden", och den doftar underbart juligt! Det ska bli så spännande att prova!

För er som blir sugna att prova är det inte försent, då nypon inte far illa av att bli frostnupna


Så har vi rönnbären...

Eftersom min pappa är en hejare på att göra gelé, och varje år förser oss med fina burkar av vinbärsgelé så behöver jag inte koka rönnbärsgelé...

Då återstår det att göra nån slags likör av dem också:)

I samma tidning fann jag ett recept som heter "Madonnans tårar".
 (Vilket vackert namn på en likör, eller hur?!!)

Fyll en kvarting med rönnbär till 3/4
Täck bären med vit okryddad sprit och låt dem stå och dra
Koka en lag av 1 dl socker, 1/2 dl vatten till varje 2 1/2 dl avrunnen sprit
Låt lagen kallna och blanda med spriten
Av  de avsilade bären kan du sen blanda med 1/2 dl socker och låta dem stå tills de skrumpnat
Sila sen av vätskan och häll i även den i flaskan



(Till vänster står de små nyponen, de är lika små som rönnbären!, till höger står "Madonnans tårar")

Och det luktar likagott ur den flaskan - det luktar verkligen rönnbär!

Ha en bra dag, och faktiskt torkar tvätt utomhus även i minusgrader! Så där hänger mina lakan idag!

KRAM!

Här är allrummet, flickornas egen våning




När vi flyttade in var husets trapp (som allt annat i Hortlax-hus) av omålad furu.

Vi hade ett trappräcke som mer påminde om en spalje...

Numer är detta räcke det enda som finns (jo, liiite farligt men ack så snyggt).
Min ena svåger, som är svetsare, har gjort räcket i råstål, alltså sånt som skulle ha rostat om det varit utomhus..




Förutom tygtavlan är väggarna full av döttrarnas egen konst.
Nånstans måste man skapa ett galleri för deras alster.
 De väggdelar som ännu är tomma sparar vi för lillasysters kommande verk:)




Jag gillar det, lite eget, och så gjort av nån vi känner och tycker om!


Nyligen fick ju övervåningen vita tak, och det gjorde hela skillnaden!

Nu är det en vit, ljus och luftig övervåning som vi gärna vistas i.
Möblerna är inte de mest spännande, men de är funktionella.

De kommer från Ikea och soffan är en bäddsoffa eftersom rummet också fungerar som gästrum då vi har nattgäster.
För att vara en bäddsoffa är den jätteskön att sitta i!

Det är skönt att ha ett rum där barnen kan äta godis, chips och dricka i möblerna utan att det är hela världen om det spills.....




Så här ser det ut när man tittar ner....Till höger är dörren till Stora S´rum.
Tavlan som hänger där, föreställer skogen i Harads (nånstans), den har min morfars bror målat och är ytterligare en sak vi räddade när vi tömde deras stora hus.



Närbild på stålet....visst är det coolt att man ser stämplarna?
Min fine svåger kunde inte för sitt liv förstå varför jag skulle ha med dem ....
 Så här i efterhand kan han inte vara annat än rätt nöjd.....



Här finns utrymme för spel och lek!
Och jag uppmuntar dem gärna att läsa en bok eller två......



Egentligen borde vi väl kalla allrummet för "Galleriet" eftersom vi har en permanent utställning här:)

Jag är faktiskt glad över att huset har den möjligheten, att vi kan ha deras fina teckningar, målningar och andra skapelser ständigt framme.
Flickorna själva tycker ocså om dem, vi tittar ofta på dem och de är som levande minnen......

Nu väntar en ny vecka, och den innehåller lillans första vaccination, ett stick i varje ben, för tydligen får de vaccin mot pneumokocker numer...det är ju så läängesen vi hade en liten, så jag har glömt!

Så ha det fint därute, allihopa!

Kan snabbt förvandlas till ett nystädat hem i ett blink, eller?

Nä, tyvärr funkar det inte så, så jag tar fram dammtrasan, polértrasan (älskar doften av nypolerade möbler)
och sätter fart. Det gäller att vara snabb när lillan sover....

Veckostädning är ett trevligt nöje, faktiskt, även om det är ännu trevligare när det är klart:)

Hoppas på ett bättre väder än gårdagen (herregud vilken blåst, vi har eldat både uppe och nere!)
Jag vill ju kunna hänga ut mattorna på luftning.

På fredag får jag min belöning,
då är maken hemma heela dagen med oss (förutom ett snabbt besök i stora S´klass)
så då får vi se vad vi hittar på....




Här i huset, med den röda dörren, (och den egenhändligt knutna "kvasten" av vildrosor) tar vi helg nu, så jag hoppas att ni alla får en fin helg, då ni får gjort allt det där man tänker att man ska hinna med under en helg....

glöm bara inte att kramas lite också, mellan varven!

Inte riktigt en Hortus kruka, men nästan, visst?

Behöver jag säja att jag suktar efter orginalet?




Trots att min kruka i sig är ursnygg, och faktiskt är en Ittala vill jag ialla fall ha en Hortus....


Nåja. Dream on dream on...........






(en av alla mina orkideer - som snart blommar om -igen!)


Nu väntar dagens alla göromål, vi ses!

Jag har för mej att det betyder "att åka utför med skidor" eller nåt sånt på norska.

I mitt fall betyder det att ta en sväng med bilen och träffa nån annan vuxen.
Helst en fin-väninna, men, hey, anyone will due:)

Jag älskar att vara hemma, och lillan är underbar men jag saknar fakiskt vuxna...
ÖF är inte ett alternativ, jag vill ha kvalite´på umgänget, inte kvantitet:)

Så idag går jag på tur.
Och jag hoppas på tur, nämligen att just tilltänkta fin-väninnan vill ha besök, och att hon längtar lika mycket efter mej som jag längtar efter henne.

Men annars, tja då hittar vi på nåt annat, tjejerna och jag, för hemma -där är vi INTE i eftermiddag!



(urusel kvalite´på en underbar grön/rosa blommande orkide´som maken fick på födelsedagen,  och krukan den står i är en Steninge som jag tiggt mej till av kära svärmor)

Ha en fin och förhoppningsvis blås-fri tisdag!

Jag är rätt säker på att ni minns den här lampan.

Nu har den fått ny skärm (Spira -tror jag att den heter, Ikeas förståss!)
Och flyttat ned på golvet i hallen.









Vi trivs båda rätt bra med den nya placeringen

Helgen har bjudit på både regn och rusk.

Studsmattan har gått i ide och blomlådorna har fått sej en makeover med vintergrönt.
Sen missade ni väl inte att det var kanelbullens dag igår?

Här har det bakats bullar så det stod härliga till, och så har fina mormorn och morfarn ätit med oss.

  Flickorna har dansat i vanlig ordning, både lördag och söndag.

När de virvlade runt som bäst fyndade jag en stor svensktillverkad teak-bricka för ynka fem kronor på "Röda Krysset" (lilla S´definition :)

Det gjorde min helg!

Hoppas ni får en fin start på veckan, själv ser jag fram emot en rese-rapport från efterlängtade vännerna som just kommit hemflygande från sydliga breddgrader!

Min mans farmors "nya" man hette Axel.
De träffades "på ålderns gyllene höst" och hann väl få 20 år tillsammans.
Axel var duktig på siffror. Han var ekonom eller kanske rentav revisor, jag vet inte riktigt...


Vad jag vet är, att Axel var konstnärlig.
Han målade, men framförallt så knytte (knöt?) han ryor.


Mattor ni vet.....


Nu i dessa tider när allt går igen och ryor är så populära så fick jag (hrmm...vi) två nya, aldrig använda ryor som Axel knöt (?) innan han dog.
När svärmor och svärfar tömde hos makens farmor fann de två ryor fint inplastade på vinden.
De var bland de sista ryorna som Axel gjorde, och de hann aldrig fin-ligga på vardagsrums golvet som det var tänkt. De hamnade på vinden i dvala tills svärmor hittade dem.




Och efter lite lirk och lite fladdrande med ögonfransarna ligger de nu hemma hos oss.


Och de är såå snygga!


Men bäst av allt, de är unika, och har ett så himlarns fräscht mönster. Sen kan jag bara föreställa mej de timmar av arbete som ligger bakom dem, och jag försöker gissa hur Axel tänkte, när han knöt (?) mönstret som han gjorde, tänkte han månne då, att den stora, skulle passa perfekt i vår hall, på vårt schackrutiga golv?



Eller att den svarta, bruna och beiga skulle vara som gjord för vardagsrummet?




Jag vet inte, men jag gissar att Axel tycker att det är bra att mattorna äntligen kommit till användning.

 Av nån som älskar dem!


Sen känns det också bra ur ett miljötänk, att inte köpa nya,
trots att de faktiskt är nya, om än med flera år på nacken!


Å med detta har jag chockat er igen, eller hur, med ett inlägg idag igen!


♥TREVLIG HELG!♥